|
BUFFERTBEREDARE
FIA tillverkar utrustning för automatisk tillverkning och hantering av buffertvätskor för t ex frisättningsbad för läkemedel. Utrustningen kan användas för andra ändamål också. Till buffertberedaren kan kopplas en mobil dispenser för rationell och arbetsmiljövänlig hantering, se vidare under rubrikerna spädningspumpar och dispensrar.
Kontinuerlig buffertberedning med avluftning
FIA har en utrustning speciellt designad för buffertberedning för frisättningsbad av tabletter (Flow Through Cells FTC). Den består av en spädningspump med fast spädningsförhållande samt en avluftningsanordning.
I avluftningsanordningen förvärms bufferten i en motsols värmeväxlare kopplad till ett glaskärl där vätskan håller 80 gr Celsius. När de lösta gaserna har "kokat" av passerar bufferten en värmeväxlare nu kyld till ung rumstermperatur och lämnar sedan stationen över till ett frisättningsbad.
Material och konstruktion
FIAs utrustning är helt fri från metall i alla komponenter som kan komma i kontakt med vätskor. FIA använder sig av glas, plast och gummi som är korrosionsbeständigt. Drivs med tryckluft utan PLC eller dator. Kan dock datoriseras.
Om avluftning
I korthet:
Avluftning görs för att undvika att tabletternas yta helt eller delvis täcks av luftbubblor. Luftbubblor bromsar frisättning från tabletterna.
|
FIA buffertberedare
|
|
Mekanismen för bildning av luftbubblorna är samma som glas med kallt vatten på nattduksbordet. När vattnet sakta värms upp så minskar lösligheten av luften i vattnet och därför bildas luftbubblor som lämnar vattnet eller fastnar på glasytan. På morgonen är det fullt av luftbubblor på glaset.
I detaljer:
Avluftning är en procedur som inte många tycks förstå mekanismerna för. Detta märks i diskussioner i farmakopésammanhang. Ofta en hel del hokuspokus. Kanske det här kapitlet är självklarheter för er som läser detta, men vi vill ändå uttrycka vår syn på hur det funkar.
Anledningen till att luftbubblor bildas är som sagt att lösligheten av luft är större vid låg än vid hög temperatur. Om man värmer från <20 till 37 grader, blir vattnet först övermättat, sedan bildas luftbubblor på groddytor med hög energi t ex ojämnheter i en glasyta eller på skrovligheter i ytan av en tablett. Om de bildas på ytan av tabletten blockerar de ytan och bromsar frisättningen av läkemedel. Vill man undvika fenomenet måste man skapa en jämvikt så att ingen övermättnad finns. Bättre om det istället finns ett utrymme för att lösa gas (vattnets gaser är under mättnadsnivå). Man kan höja temperaturen över 37 sedan se till att all överskottsgas lämnar vattnet genom att sätta det under vacuum, suga det genom ett filter eller till och med piska runt i det med en visp. Det kommer till jämvikt och när man sänker temperaturen finns istället en undermättnad och inga bubblor kan bildas.
Mekanismen i heliumavluftning är ofta missförstådd. Helium har mycket dålig löslighet i vatten, mindre än 10-20 ggr i jämförelse med kväve eller syre. Anledningen till att helium kan användas för avluftning är att helium kan bilda fina små gasbubblor som effektivt occluderar och drar med sig den lösta luften. Störst effekt blir det om man gör avluftningen vid sluttemperaturen (37 grader eller litet mer). Helst skall man vänta en liten stund efteråt så att alla mikrobubblor hinner lämna vattnet.
|
